Fritiof ”kan” va rolig och alvarlig på samma gång ! ….. ibland

Kärlek den förblindande lyckan framför äkta lycka. Kärlek förblindar och gör dig dum Kärlek förstummar och gör dig rund Kärleken är ett himla rus i hjärtats brus Kärleken gör dig blind och känslan för resten blir nästan inget ting Nu är det så att när man mister en så finner man två! Upptäcker hur någon som nu är min vän kommer få det svårt att bräcka. Har vänner som ger mig glädje, har vänner som tröstar och finner vägar, har vänner som gör mig lycklig, har vänner med personliga problem, har vänner där jag släpps in och får hjälpa till, har vänner som älskar mig! Jag tycker nu synd om dig och det är inte något man gör med en vän, ska nog se till så att du på något sätt finner din lycka, för vad e inte kärlek om inte att ge någon lycka. Förstår att i relationen till dig får man sluta att tänka på sig själv, tiden räcker helt enkelt inte till, Vi måste se till så du kan ge lycka, för det man ger är också den man är, och det du ger är sorgen från dig själv. En lycklig människa blundar inte för sina problem, en lycklig människa blundar inte för de hinder den möter, en lycklig människa saknar också de den älskar. Lyckan är att våga vara sig själv, lyckan är att våga gråta, lycka och kärlek är och kommer alltid att vara att vilja göra andra lyckliga. Ha ha : en liten anekdot och efterfundering. Svartsjuka och avundsjuka är en motsättning för lycka, det är täcken för rädsla och förtret. Svartsjukan den stora olyckan! Avundsjukan det sura uttrycket! vänskapen är och kommer alltid vara det viktigaste för mig! det är en rikedom som är större en allt. Nu har jag en ängel som min vän , knäck den om du kan ! // Fritte the man, the legend and the myth. och sjukt snygg är jag , de enda som är finare en mig är alla mina vänner, denna text är väll till er , alla mina vackra och sexiga vänner, ni är det sexigaste, inteligentaste, finaste och varmaste jag har. Det är därför jag har er i mitt liv, hoppas ni förstår det. Kram till alla mina sexbomber :D Flum , flum , flum !! roligt och alvarligt. kram.

Slagsmålet

Slår, slår åt alla håll. Galen, tokig sprider jag mina slag. Vevar åt alla håll med armarna, sparkar med benen. Hjärtat det bultar. Skriker! Högt, skriker så högt det går. Släpper taget om känslan men behåller respekten. Tränar på att inte känna hatet, besvikelsen. Vill inte gå under, men vill inte släppa. Måste! Måste hitta vägen. Kravlar, helt slut, utarbetad. Tokig. Det är helt sjukt. Tänk om det gick och se vad som hände inne i huvudet. Undrar om det har blivit ett bestående ärr. Svartsjukan! Den stora svartsjukan. Nej, NEEEEJ den får inte ta över. Behåll lugnet, visa inte, visa inte den inre känslan. Låt oss existera. Aldrig skada, Nej, nej, nej. Balans! Snälla stå ut. Behärska dig. Fan detta är inte den rätta, nej träffar du rätt, träffar du rätt så kommer du att bli galen. Allt för att hamna på rätt plats vid rätt tidpunkt. Behåll den du är. Våga vara ärlig, vill inte skada, vill inte såra. Våga vara ärlig. Vad fan har vi gjort. Våga vara ärlig. Kan inte göra allt, kan bara vara jag !!!!!!! // Fritte

När smärta är större en kärlek!

Beslutet att förstå sin lycka i det långa loppet är svårt. Att våga offra och gå vidare från något man älskar är så svårt. Att hitta lyckan kanske man först gör när man vågar offra den lycka man har. Insikten till mig själv skriker på hjälp. I en svår tid då nedstämdhet, sjukdom och en känsla av meningslöshet söker ens hjärta, det är då man behöver den villkorslösa uppskattningen för att man alltid annars finns där. Det kanske är så enkelt? Att man inser först när man själv verkligen behöver kärlek, bekräftelse och uppskattning för den man är. Det kanske är så att man då inser hur man bedragit sig själv genom att inte ställa några krav på känslorna. Att vara en som alltid ger, och alltid visar sin kärlek, att vara den som alltid öppnar sitt hjärta för att visa sina riktiga känslor. Även fast svaret oftast är kallt och instängt. Att om och om igen söka kärlek och få bekräftelse för det man ger men aldrig få samma sak tillbaks, det tär, det tär så hårt på min själ. Jag orkar inte längre, hela jag ger upp och inser i en väldigt svår tid att det jag funnit inte är det jag behövde. Allt jag gav va ett meningslöst utnyttjande av mina känslor. Att hela tiden ge sina känslor och aldrig få tillbaka tär på hjärtat. Till slut så faller det tillbaka i sitt kalla dunkel för att åter igen sörja. Men lyckan kommer lyckan går. För första gången vet jag att jag inte gjorde fel för att jag försökte, för första gången vet jag att jag varit den jag är och handlat efter mitt hjärta, för första gången har jag inte gjort något fel och därför har jag inget att ångra. Det enda jag ångrar år det valet jag gör, men de som känner mig, de vet att när jag bestämt mig för något så är det så och nu har jag bestämt mig. Det är svårt att vara egoist när man älskar, men för att sluta älska måste man. Lyder man sina känslor så gör det alltid jävligt ont, vad jag har lidit, Nu väljer jag åter igen att följa mina känslor, och visst kommer det smärta. Men jag måste lita på det enda jag har, mina känslor. Och smärtan har vuxit sig större en kärlek.

En totalflummig text som bara den som känner äkta känslor kan förstå!

Tänker inte sitta här och tjata om änglar och heligheter. Tänker inte visa mig svag och rulla runt i kärlekens ord. Nej jag är inte längre svag. Nej jag har aldrig varit starkare en vad jag är nu. Jag är inte rädd längre, jag är inte rädd för något längre. Hon har gjort mig levande, Hon har visat mig den eviga känslan. Hon har bevisat vad det är och hon kanske säger att det inte är så, hon kanske tränger bort det och låssas som att det inte finns där. Men jag vet nu och för alltid att vi för evigt kommer älska varandra, att vi aldrig kommer svika varandra. Finns ingen religion, sed, eller lag som kan ge mig något starkare bevis eller löfte. Jag bara vet och jag vet att hon vet. Vi vet att hur fel det en är så är det rätt. Inget kommer någonsin mer kännas så rätt. Vi har fått den gåva som alla människor drömmer om. Vi har upptäckt något, något som inte ens hälften av oss får uppleva i våra liv. Rädslan är försvunnen, Längtan har tynat bort, Frihet, är så fria, Samvaron har fått uppleva något äkta, en gemensam upplevelse av det inre. Du finns i mig, du finns runt mig, du finns på mig, du är mig för vi är allt. Kommer aldrig mer vara rädd, kommer aldrig mer vara rädd. vi har tryggheten, säkerheten. Vi har den nu och för alltid. Jag lilla idiotiska jag har hittat det största en människa kan drömma om. Jag har fått allt och jag vet att jag nu och för evigt kan vara lycklig. Jag kommer nu och för evigt vara hennes , jag kommer nu och för evigt vara hennes. En sanning är bara sann så länge den inte motbevisas, men en känsla är alltid sann så länge vi känner den. Upptäcker du en äkta känsla så kommer du aldrig att kunna göra dig av med den. Man kan dölja den, man kan lura sig själv, men man kan aldrig ta bort den. Att evigt älska någon är att älska någon. Inget annat är äkta. Upptäcker du denna känsla har du hittat rätt och inget kan bli fel, alla fel blir rätt och alla misstag blir givande. Allt blir sanning och inget kan motbevisas. Detta är vad jag fått och nu kommer jag resten av mitt liv ge allt i det. För det är värt allt. Kan avsluta här med fina ord och dedikeringar, men jag bryr mig inte om det längre, för nu är det , nu är det bara som det är och jag älskar det oavsett. så förstog du texten kanske du också förstår mig? Kanske vi är knäppa . Men vem bryr sig vi har ju varandra! // fritte

En ärlig tanke i mörkrets ensamhet.

Kärleken är en outgrundlig saga om mötet mellan det som aldrig var menat att vara. Kärleken är att våga ge sig in i det omöjliga. Kärleken kommer aldrig att bli som man vill. Kärleken är den ständiga utmaningen att våga visa vad man känner. Kärleken är något som bara ett fåtal människor vågar känna. Sanningen kommer att såra, krossa och fördärva, den som vågat älska. Alla vill vi älska, men bara ett litet fåtal vågar. Svagheten till att fly från känslan man innerst inne vet är sant. I slutändan bevisas alltid smärtan man tvingas genomlida. Spelar ingen roll vad du gör eller vilka medel du tar dig till, när du väl börjat älska någon är det omöjligt att stoppa. Frågan är bara hur länge du kommer att orka lida. Man slutar aldrig älska, Man slutar bara bry sig om sina egna känslor. Frågan är då vad som är viktigast? Att leva eller att inte leva? Vad är livet? Är livet att känna????? //Fritte

Oj vart är?

Att orka bära på sin egen börda. Försöka känna den glädje man vill för att man får den av någon annan. Samtidigt så tynger den sorgen då tiden va något självklart. Allt gick så fort, va fan va det som hände, analyserar på resultat av det som begåtts. Kan inte förstå att jag står här nu. Står nu för alltid i skuld till mig själv. Svårt att glädjas åt sorgens förlust. Våga må bra av att må bra. Det va så länge sen nu som det kändes så här, det va så länge sen nu. Så länge sen. Så länge sen…………………………………………

änglamod på fall i vetskapen.

LÄNGE. Du är en ängel, brevid mig i sängen. Jag vill ligga här länge, med dig min ängel. Du säger att du är kär i mig. men vad e det du igentligen vill, kanske att komma till, om du vill komma till, såg du att du med mig vill va vild, ta på mig och klä av mig, du har mig. Min ängel. Så säg att du älskar mig ! MOD Somliga tror att människan är stor, men vissa vet att dom flesta har fel. En människa blir aldrig stor, en människa växar aldrig in i sina skor.dom flesta människor har en fasad av ord, för att kunna hävda sig på våran jord. Att på våran jord agera stort är alltid ett stort stort mod FALL I vissa fall ,finner jag mig själv på fall. I vissa fall behöver alla människor en liten men mycket varm,hand. En hand som kan få en hård man på kärlekens fall. VETSKAPEN om kärlek är det samma som att finna, lyckan i ting vi köper. Människan söker och söker lyckan i föremål vi igentligen inte behöver.

Den tröga kvinnan.

En dag inser kroppen och dess inre styrka att tiden har läkt de sår som skapades under den mest underbara tid. Innerst inne finns det alltid något starkare, inners inne finns du. Vaknar upp och inser att mitt liv måste gå vidare och att jag är på väg mot ett nytt håll. Jag vill ha dig här hos mig nu. Men hatet mot spelet hindrar mig. Insikten säger mig att tärningen är kastad och att du är en sån som vill ha spelet, som vill leka dig fram till sanningen. Men sanningen är enkelheten i den känsla jag känner. Verkligheten är dömande och säkert grym för dem som väljer denna väg. Om känslan finns där då finns också jag. Då finns jag för evigt. Jag kommer varsamt att ta hand om dit hjärta och torka alla dina tårar. Jag kommer för evigt vara det stöd som dina tårar behöver. Ett hjärta som brustit i sorg kommer för evigt att bära ärret av det förgångna. Detta är det faktum som vi alla får leva med. Men du har givit mig en helt ny känsla, en helt ny insikt. Jag känner, inser att även det ärrigaste hjärta kan förändras. Detta är den omedvetna gåva du givit mig. Detta är det brustna hjärtats största tröst. Att så ett nytt frö i den till synes döda jorden, Att lyckas ge detta frö den kraft som du har. Du har fått mitt frö av kärlek att växa igen. Och nu sprider det sina grenar genom min vilsna kropp och jag känner hur kraften kommer tillbaks. Jag känner hur jag lämnar osäkerheten bakom mig. Konsekvenserna har den minsta betydelse för nu har du givit mig den kraft som endast du kan ge mig. Denna kraftkälla är du och utan dig kommer mitt hjärta åter igen falla i sorgens dvala. Hoppas den tröga kvinnan känner på samma sätta och i sinom tid kanske förstår mina känslor. //Fritte

Flumig konstnär med ett ordiskt budskap

Tanken på lögnen skapar en sanning kring de mest existentiella frågor som någonsin ställts. Ställer ett krav på den som tänker enbart på sig själv. Om du enbart existerar för dig själv kan du ej förstå det sinne som tänker på dig.

Insikten bygger på tanken hos andra som lever dig runt om kring.

//Fritiof

Skyldighet till negativitet?

Det slog mig här om kvällen när jag satt och kollade på SVT. Att vi känner oss skyldiga att inte byta kanal när det kommer något negativt, när det handlar om människor i andra länder som har det sämre ställt, när katastrofer inträffar. Visst vill man oftast se det och suga in informationen som om det vore någon annan lyx middag. Men ibland så orkar man inte , du har haft en jobbig dag och pallar inte med allt det seriösa och alvarliga som händer i världen. Ibland så är du inte intresserad av irakier eller amerikaner som dör i massor på grund av meningslösa krig som den globala ekonomin skapar. Dessutom e vi styrda till den information som samhället vill mata oss med. Men på samma gång, varför känner vi oss skyldiga att se på dessa problem, varför får du och jag skuldkännslor när vi ser något negativt . Visst det kanske är en god och bra mekanism som är inbyggd i vårat psyke, en mekanism som gör att vi bryr oss och blir medmänniskor. Samtidgt förundras jag över vilka dåliga medmänniskor vi blir när vi överbombarderas av information som e helt ovesäntlig på ett individuelt plan . Självklart anser jag att vi ska ha rätt till informationen och att det är bra att vi inte lever i blindo och ovetande om vad som igentligen pågår med mänskligheten. Vilka idioter vi kan vara när vi blir för stora grupper och låter något som religon,ekonomi,poletik mm styra våra liv, eller när en grupp på flera hundra männikor börjar tro på endast en människa, Människan slutar då att ifrågasätta handlandet från denne gruppens ledare och slipper då bry sig , eftersom du då skyller problemet på denne ledare , samtidgt som det e dig han/hon leder!! Jag menar även denna fina demokrati som vi lever i styr oss lika starkt som muslimer styrs av sin religon. Vi tror på det lika skarpt som dom tror på religonen. Vi har svårt att ifrågasätta det vi kallar frihet. Dagens demokratiska medborgare anser sig ju vara fria, men det finns lika stora baksidor även i demokratin . Om vi talar om demokratin i sin helhet, vad har vi då för likheter med tex olika religoner . Dödsstraff ,jo det kan va tillåtet eller inte tillåtet inom båda. Dödstraff som i sig själv är mord hur man en vänder och vrider på det. även tortyr finns inom dessa två fina livsstrategier. Det finns ju oräkneliga likheter och i slutendan ser dom ju ungifär likadana ut, med lite olika krusseduller på slutet av meningarna i bilblar,lagböcker osv. Religonen , tron på en högre makt , en gud , något heligt som inte går att bevisa att det finns. Ja den delen har vi väll inte inom demokratin. Demokratin e väll folket, det är väll vi som bestämmer , inte något som kanske existerar? som tex en gud. Demokratin har inte samma uppbyggnad som tex kristendommen med endast en gud. Denna tro faller ju givetvis bort och alla liknande, eftersom vi redan fått bevisat att en enda ledare/gud, som i folkmun har blivit så vinklad att ingen kan säga exakt vad denne tycker eller tänker utan tolkar hans/hennes budskap på sitt eget sätt, Man vinklar det så att vågskålen ligger på fördel och gagnar ens egen vinning. Alltså en enda ledare/gud kan inte leda så stora grupper som vi lever i idag. ( tex på detta är just gud inom kristendommen, men sida vid sida med gud hamnar enligt mig även buch,hitler osv) alla dessa: Har människor trott på och dyrkat genom alla tider. Detta gäller säkert också cesar, drottning kristina och andra stora män/kvinnor men dem är jag inte så insatt i så dem kan jag heller inte relatera till lika starkt. Demokratin har då mer "likheter" med hinduismen där man tror på en själ som vi alla delar på , vi är alla en del av denna själ och den har inte i sig själv någon talan utan den är oss , folket . ja dmokrati och relion är bara två olika namn på en och samma SAK , en tro en ledare , ordning och regler som håller oss o shack. Självklart behöver vi en gemensam tro som alla kan känna sig delaktig i. Annars skulle mänskligheten falla i kaos och alla skulle bli individualister och slåss för sitt egna mål , ungifär som satanismen, där man sätter sig själv först så starkt att man har rätt att döda en person som stör en på allmän mark. Allt handlar ju om åsikter , precis som mobbing i skolan så mobbar länder varandra och fryser ut varandra pga olika åsikter. Men det e inte att vi alla är olika med olika åsikter som gör att vi dödar varanadra och hatar varandra . Det är ju på grund av okunnighet och rädsla för den andres åsikter , men detta e ju något som alla vet. Det e ju det vi över hela världen lär våra barn i skolor! Men denna värld är ju så sjuk att man bara kan skratta åt det! Samtidgt så gör vi samma sak mot varanadras länder. Ett barn kan inte styra över sin egen handling och har lätt för att falla för grupptrycket. Barnet måste ha en bra och god förebild som den kan efterlikna, en förebild som styr den på rätt väg. det vi jobbar på nu är att barnet själv ska kunna se vad som är en bra förebild och inte behöver bli styrd till den. styr man ett barn fel, ja då kan det lika gärna bli en barnsoldat eller mördare bara den som barnet tror på vill det. Från en tid med tro och religon, till en tid med demokrati. Hur ska jag kunna hävda här att vi inte förändrats ett dugg och fortfarnade inte klarar av att tro på en sak som faktist existerar något som går att bevisa , något som går att ta på. Något som inte bara är en defus bild av en högre makt en oss själva. Vi människor älskar ju att söka svar i det svarslösa. Ungifär som hur stor rymden är. Om gud finns , hur mycket pengar det finns i världen , osv . Demokratin är körd i botten! Vi styrs nu inte längre av våra egna val, utan vi styrs av ekonomin. Hela demokratins grundsten. Desto svårare allt är att hålla reda på desto bättre. mer skatter, mer banker, tryck mer sedlar, mer centralbanker, mer pengar, pappers pengar, elektroninska pengar, aktier,fonder,företag, organisationer,bolag. Allt vi har runt om kring oss i dagens samhälle ALLT har en anknytning till pengar, ditt hår som du har klippt eller färjat,, din hud som du solat i ett solarium eller din kropp som du tränat på ett gym eller arbetat med på ett jobb , din hjärna som du tänker med när du räknar ut ekonim på ett företag Till och med dina TANKAR beskattas eftersom boken du säljer , ja som sagt kostar pengar. En anstäld är inte en individ , han/hon är en summa pengar . Om man gräver tilräckligt djupt i Demokratin så va den nog en god tanke från början , men det va väll även religonen. Historien upprepar sig , desto större en makt/en tro blir desto mer förödande är den . Det är en grundregel . precis som människan i sig själv , vi har för stor makt bland däggdjuren och är också det mest förödande däggdjuret. Vi gör mer onytta en nytta. antagligen gäller samma lag i hela universum. Att desto större något är desto mer förödande är det . Gud,Pengar,Samhället , det är bara så, en för stor konsumtion av det tänkt goda slutar i ett blint beroende som till slut tar kål på själva grundtanken och planen eller "existensen" av samanhanget. Och på vägen under tiden det växer sig stort och mäktigt blir det samtidigt mer och mer förödande. Vad fan det samma gäller kännslor, om du känner för mycket blir du manisk eller deprimerad,droger, allt. I slutendan rinner allt över och blir en ohållbar substans som exploderar eller imploderar. Människan måste sluta sukta och sluta konsumera . Vi måste bli nöjda nån jävla gång! Om det nu är möjligt. Detta beskrivs även inom tex kristendomen. där vi har adam och eva . Om dem är nöjda med det dom har. Får de leva i paradiset. I lyckan, utan problem . Men ät inte av kunskapen. Man kan ju tolka det att kunskapen då är enligt mig suget att lära sig , att veta mer . men vem behöver kunskap när du är nöjd, då kan du ju va som ett barn, bara leka och ha kul. Det enda du måste göra i paradiset är endå att va medveten om de lömska typer som försöker styra dig ( ormen,hitler,buch, alla dessa har gud skapat och vi har valt at äta av kunskapen i stället för att ignoerara den och bara känna oss nöjda). Kunskap är makt och kunskap är även behovet att lära sig något mer. Relionen har det änkla budsakpet, men vart finns det i demokratin. Demokratin är ett konsumtions tänkande . Pengar , ekonomi har endast en funktion och tanke och de skulle sluta existera om vi slutade konsumera . Det kanske e så att pengar e Demokratins onska , helvete. medans den fria talan och komunikationen är gudomligheten , Gud, godheten, himmelriket ? Som sagt om vi ska leva i det kristna paradiset med adman och eva då måste vi sluta suga i oss kunskap, makt och bara börja vara och respektera varandra. Detta anser jag är en försjönad bild som aldrig kommer inträffa , det ligger inte i människans natur att leva i total harmoni. Vi måste aceptera att vi är en förödande ras och att vi har alla en egoist i oss. Därör måste vi aceptera att vi aldrig kommer skapa ett paradis, men vi kan ju samtigt sträva mot något som vi inte vet va det är , vi kan ju tro på en framtid som är bättre en ett paradis , men på vårt eget sätt! Inte på guds sätt eller en ensam ledare. Utan människans framtid. precis som mitt första inlägg på denna blogg , hävdar jag här att vi måste skapa en relion, en tro en demokrati. Ja kalla det vad du vill. Men vi måste börja tro på förendring. Om inget förendras så kan inget heller bli bättre. Min gud , min tro , min relion är förenändringen. Altså något som inte går att ta på , något som aldrig kommer gå att bevis. Våga testa dig fram och hitta nya vägar att lösa problemen, och se det posetiva i det negativ focusera på det posetiva och stärk det ennu starkare. Aceptera det dåliga och lev med det. Men med allt negativt kommer något posetivt, vga vrida på tankarna och tänk outside off the box , outside demokratin, relionen , makten ,ekonomin. Även om du måste finna dig i den och leva i den så kan du drömma dig bort till ett bättre sätt att leva. Låt saker och ting förändras , va inte rädd för att gå vidare och testa något nytt. men det behöver ju inte va något nytt man konsumerar utan ett nytt tankesätt om hur vi ska leva tillsammas. Så klart det löser sig. Inget blir ju bra av att man i sin sissta mening anser att allt är kört, att allt är negativt . Börja tänka i nya posetiva riktiningar, och sluta va beroende av konsumtionen och det matriella.

Existensen

Att livet ständigt förendras, att rörelsen ständigt förendras, att tankarna ständigt förendras,att förendringen ständigt förendras är ett faktum. Att stanna är en omöjlighet, varför ens försöka när det endå är dömt att misslyckas. Det går inta att sluta tänka och varför ens försöka när tankarna ständigt förendras. Det är totalt omöjligt. Livet fortsätter inom oss alla, Om du vill stoppa allt är du dömd att misslyckas, eftersom att det alldrig går, allt rör på sig och inget kommer någonsin stå stilla. Varför stanna? Varför ens infrågasätta slutet. Allt stannar men allt går ej att stoppa, rörelsen kommer alltid att existera därför kan inget ta slut. Livet är rörelse inget som står stilla kan leva. Mitt val är att styra över mina val,alltså att styra över mitt nu. Inte att styra över val som jag har gjort eller kommer att göra, det är omöjligt. Det enda jag kan göra är att styra över dom val jag har just nu. Förändring är oundviklig. Rörelsen har sin gång och detta måste vi acceptera. Att acceptera ovisheten är en del av våra val,det är en del av nuet. Våga leva i nuet är ett måste, men det är troligtvis omöjligt att leva helt och hållet i nuet. Vad måste man göra för att kunna leva i nuet, vad måste man välja? Det finns alltid ett val, men hur kan man välja om man basera allt på nuet. Nuet är inte det som hänt och inte häller det som kommer att hända. Nuet är nu? Och om det är det, är då valet omöjligt eller e det bara omöjligt att välja rätt. (Rätt och fel.att välja rätt kan även va att välja fel, eftersom du drar nytta av ett negativt val eftersom det hjälper dig att välja rätt vid nästa val. Så enligt denna tes är inget val fel utan alla val är rätt?) Och om jag baserar mitt resonemang på denna parentes får jag också en möjlighet att utveckla mina tankar om nuet. Är nuet omöjligt att påverka utan att själv påverkas av det som hänt eller kommer att hända? Och för att leva i nuet måste du ju också följa reglerna om vad nuet är. Visst kan man böja på reglerna och bara påverkas lite, men för att uppnå nuet måste du väll leva i nuet, eller handlar allt bara om att acceptera. Inte att acceptera det förflutna eller framtiden utan att acceptera nuet. Men finns det inte då en möjligthet att nuet står stilla? Om du lever i nuet finns det då någon mening att göra några val. Men vad är då meningen? 1.desto olyckligare man är desto mer får man en kännsla av att sluta existera. 2.Desto lyckligare man är desto mer vill man existera. Att existera är att acceptera rörelsen Men är det inte omöjligt att sluta existera om existensen i sig själv är rörelsen. Detta gör ju då att vi är en del av denna rörelse. Och denna enda anledingnen att sluta leva är att sluta tro på rörelsen. Meningen med livet måste i sådana fall vara rörelse och så länge nånting rör på sig så finns det väll ingen grund till att sluta existera? 3. acceptera existensen!